Patrik Larsson

Maskinkonstruktion
054-13 25 15
070-337 05 48
patrik.larsson@camatec.se

"Det känns som det behövs ett plattjärn till för att det ska hålla"

Uppfödd på landet, spenderade första sommrarna sittandes/ståendes i eller bredvid diverse maskiner tills man äntligen fick förtroendet att själv sköta spakarna, SÅLD! Sedan dess har intresset för maskiner och hur de fungerar bara ökat.

Bor man på landet och har tillgång till ett litet jordbruk med verkstad och ett intresse för maskiner så är fritids bekymmer inget man behöver oroa sig för, med en farfar som dessutom var bysmed så dök det alltid upp någon maskin som skulle lagas eller något som skulle konstrueras. Lärlingstiden började som brukligt med att "du kan väl hålla i skiftnyckel" för att sedan långsamt närma sig den "heliga" svetsen och eget ansvar för reparationer, självklart med ett vakande öga i början innan man visat vad man lärt sig. Steget att gå från "bysmedslärling" till ingenjör var dock ingen spikrak väg utan gick via en 3 årig utbildning till plåtslagare och 1,5 års arbete inom plåtslagaryrket. Idèn att söka maskiningenjörsutbildningen kom via ett samtal med en 57 årig plåtslagare, på ett kyrktak i centrala Karlstad, om "fantastiska" plåtmaskiner och hur de kan tillverka nåt liknade ledde tillslut att jag sökte till ett tekniskt basår som senare ledde till maskiningenjörsutbildningen.

Så med en bakgrund från "det känns som att det behövs ett plattjärn till för att det ska hålla" till att sitta framför en dator och ta bort det där extra järnet plus lite till, på grund av att FEM-analysen visar på en för styv konstruktion, så känns det som att jag har hamnat rätt. Verkstan används dock flitigt än och funderingarna kring det där extra plattjärnet fortsätter.

Resterande fritid spenderas med sambon, vänner och hunden Vhisky. Jakt, Fiske, Träning och fotboll kläms också in på schemat.